Anekdoter

lördag, januari 31, 2009

Min gömda passion

Det finns vissa saker i livet som är viktigt och roligt (för det mesta). Jobb, familj, vänner. Och så finns det hobby.
Givet är att min stora hobby , mitt intresse och fokus är och har alltid varit musik i alla former. Privat lyssnade , jobbet, spela själv. Alltid!
Men så finns det en passion till: ishockey. I snart 20 år är jag totalt förälskad i ishockey och framförallt Malmö Redhawks. Jag har
i 15 år gått på alla matcher jag kan ( och det är många), läser allt, följer allt. Känner mig engagerad till max. Det går inte att förklara. Det är bara så att det är stort inom mig. Känslomässigt, spännande, dramatik. Ja, mycket ryms inom detta. Samt att man blir del av en "community". Det har jag skrivit om tidigare. Plötsligt lär man känna nya mämniskor. Några som delar glädjen och känslorna inför just detta ; hockeyn
Häromdagen rasade just denna värld samman. Redhawks är på väg mot konkurs, spelarna får inga mer löner och många lämnade direkt
Framtiden är ytters oviss om det överhuvudtaget kommer att finnas nåt Redhawks. Och hockey i Malmö. Och så står Malmö
med världens nu mest moderna och finaste arena, till stor del byggd för hockeyn. Vilken paradox! Vilket antiklimax!
Så vad det match. Första matchen efter detta chockbesked. Ingen visste om det ens fanns ett lag att sätta på isen. In kommer 8 st helt nya spelare. Juniorerna.
16-17-åringar. Plus de som valt att stanna och fortsätta spela utan lön i flera månader. Vilka hjältar!
In kommer drygt 4000 personer i publik som är en publik vi aldrig sett förr. Från första stund hyllar man laget. Visar sitt stöd.
Visar att vi vill ha hockey i
Malmö även i fortsättningen ( precis som jag) . Publiken är extatisk. Laget går ut och gör mål direkt! Arenan håller på att rämna.
Malmö gör sin bästamtach för säsongen med en vingklippt rödhök. Vinner för första gången sedan i november. Spelarna spelade
med hjärtat, för äran, hedern för Malmö, för publiken. Inte för pengarna , för det får de inga. Heroiskt. Beundransvärt. Juniorerna visade att de kan. Så härligt att se ( inom parentes kan sägas att Malmo Redhawks har landets bästa juniorlag och leder juniorlagserien).
10 minuter före slut ropas det "stå upp för Malmö" och publiken reser sig och applåderar i ovationsläge hela matchen ut. En sällan skådad
hyllning! Kanske finns det än lite hopp. Att jag kan få fortsätta ha min lilla passion kvar.

lördag, januari 03, 2009

Triangeln

Jag befinner mig ofta i och vid Triangeln. Det är en intressant knutpunkt i Malmö. Särskilt historiskt då Trinageln band samman de olika stadsdelarna. Åkte man österut kom man till Värnhem. Västerut till Slottstaden. Norrut upp till centrum och söderut till Möllan och Sjukhuset. Triangeln är egentligen ingen livaktig plats. Den har blivit levande , dels genom att vara den knutpunkt den är, dels för att det har skapats köpcentrum, affärer och restaurangliv runtomkring. Och på gr av all trafik som strömmar igenom. Det som är intressant är att den nordliga sidan , uppemot centrum, är i princip orörd över decennier. Medan på södra sidan har det byggts nytt ( Hilton, köpcentrat etc). Och de hus som finns kvar av det gamla är vissa av osedvanligt fin arkitektur.