Jag och folkmusik

Jag skrev nyligen om mittf örhållande till jazz, som är lite speciellt.
När det gäller folkmusiken har jag mycket starka band.
Jag skull vilja påstå att jag är en gpd kännare av svemnsk folkmusik. Jag har och spelar själv svensk folkmusik på dragspel och andra instrument. Jag har meverkat på skivor och jag har varit medverkande producent. Jag har gett ut mycket folkmusik.
Men framförallt älskar jag svensk folkmusik av skilda slag. Och har alltid gjort.
Det största av allt jag rört vid är Filarfolket som än idag framstår som den största
folkmusikgrupp av modernt snitt som Sverige haft. Inget kommeri närhetena av den unika mix
och kunnande , glädje och känsla som de förmedlade.

Jag vet inte varför jag böjer mig så för svensk folkmusik. Det kanske är det vemodiga, tungsinta
som vilar över musiken och sannolikt speglar det hårda liv vi nordbor har levt under många hundra år i historien.
Det är också ett bejakande av sin egen kultur. Och framförallt historia. I positiv bemärkelse.

MEN allra mest är det som alltid i mitt fall musiken själv som talar. Det finns så mycket bra melodier, kluriga låtar och intressanta rytmer och danser i svensk folkmusik.

Nu är jag en stor älskare av fpolkmusik i världsmening också. Och då ska vi väl kalla det world music. Min skivsamling är full med musik från alla världens hgörn. Och jag gräver ständugt djupare och lyssnar regelbundet på all typ av folkmusik.