När jag hade dycenteri

I slutet av 70-talet var jag ofta i Paris. Hälsade på mina franska vänner ganska ofta. I slutet av en av många vistelser blev jag sjuk på hemvägen. Kom hem med världens influensa. Har nästan aldrig influensa, men nu varade den i 4-5 dagar. Rent grym. Efter läkarbesök konstaterades att jag hade fått dycenteri. Svår, smittsam bakterie. Hade definitivt ätit något som inte var bra i Paris. Vid denna tidpunkt jobbade jag på KF-lagret, dvs arbetade med livsmedel.
Dycenterin försvann. Jag kände mig helt bra efter en vecka. Men bakterierna var ju kvar i kroppen. Jag blev avstängd från jobb! Av smittorisk! Eftersom jag jobbade med livsmedel var det extra viktigt. Och jag fick inte tillhöra sjukhuset utan "smittskyddsinstitutet" som höll till i Rådhuset. Jag fick gå dit 2 ggr i veckan och lämna avföringsprov. Så länge de var "positiva" dvs att det fanns dycenteribakterier kvar i kroppen så förblev jag avstängd från jobbet ( med sjukersättning givetvis). Det var jätteskönt på sitt sätt att plötsligt bli ledig och INTE få jobba. Men att känna sig helt frisk och ändå leva som vanligt.
Sällan har jag önskat så mycket att det skulle finnas bakterier kvar i min avföring...
4 månader tog det innan proverna började visa "negativt". Och sedan skulle de visa negativt under en viss period för att det skulle kunna säkerställas att jag var bakteriefri.