Mitt kanske bästa musikminne!!

I denna skrivande stund har jag precis varit på konsert och sett bl a Titiyo poch Eagle-Eye Cherry. Syskonen! Och båda barn till den kände och legendariske musikern Don Cherry. Don Cherry var ju svensk, fast av ursprunget amerikan. Han bodde halva året i New York och andra halvcan i Tågarp i Skåne. Vilken kombination! Måste ha varit ett intressant liv.

För att backa bandet någor så spelade jag under 70- och 80-talet i olika band.
Och olika musikstilar. Under 80-talets första hälft satsade jag mycket på musiken och mitt band. Vi hade replokal på Carlsgatan, mellan Centralstationen och nuvarande
Slakthuset ( som inte fanns då) kan man säga. En förfärlig lokal i källarplan. Vatten läckte in, det var muggigt, kallt och allmänt nedbrytande att vara där.
Men vad uppofrade man inte för musiken.
En dag när vi repade så knackade någon på dörren. In kommer Don Cherry. Han hade just kommit från New York till Köpenhamn. Tagit flygbåten över och skulle sätta sig på tåget till Tågarp. Så hör han musik och känner sig lite sugen.
Kommer in och frågar om han får vara med. Visst, tänker vi. Egentligen helt otroligt att här kommer en världskänd musiker och stövlar in och frågar om han får vara med i vårt lilla lokala bands repa. Han hade trumpeten i sin väska och plockar upp den.
Så spelar vi tillsammans i ca 30 minuter i nåt slags jam.
Sen säger han "thanks for the jam", plockar ner sin trunpet. Säger artigt adjö och lämnar lokalen för att bege sig till Tågarp.
Som en overklig dröm har en New Yorkmusiker av känt snitt hittat till oss på Carlsgatan och lagt 30 minuter av sin dyrbara tid för ett litet hälsosamt jam.
Vi fick spela med Don Cherry!

Verkligen en unik händelse som nästan är för bra för att vara sann. Men den är så bra just för att den ÄR sann. Mitt kanske största musikögonblick nånsin.