Sydsvenskans reception

För många år sedan arbetade jag i kontorsvaktmästeriet på Sydsvenskan. Som de flesta jobb jag haft - ett roligt jobb. Och intressant och omväxlande.

En av mina arbetskamrater var en man sm tidigare hade jobbat i Sydsvenskans reception.

Receptionen i Sydsvenska Dagbladet höghuskrapa vid Ludavägen. Här jobbade många människor och det var en ständig ström av människor ut och in. Så det behövdes en reception.

Han berättade då för mig att han alltid satt med batong när han hade suttit i receptionen.

Trots att han ite var utbildad securitasvakt ( så hette det inte då) eller liknande, så hade han en batong. Varför det , undrade jag? Var det för att det kom störiga människor som kanske var onyktra och då kunde det behövas ett verktyg att hota med?

Nej , inte alls. Han hade batongen för att försvara sig. Jaha mot vem?

Jo mot vattenråttorna!! Nära Sydsvenskan ligger Sjölunda-tippen. Och härifrån sökte sig vattenråttor till värmen och stack in i Sydsvenskan huset. Men det var inte vilka rttor som helst, utan vattenråttor stora som taxar. Och aggressiva mot människor. Min kollega sa att det var det värsta han varit med om nr han hade sett en vattenråtta komma emot honom.

Så efter det satt han alltid med batongen i beredskap.

Sedermera bad han om att bli förflyttad för att slippa detta obehag.

En gång såg jag en sådan vattenråtta där, som visserligen inte angrep.

Men efter att ha sett den förstod jag verkligen varför receptionisten behövde sitta med batong.