"Vi delade ut LSD till publiken"

I mitt grävande i amerikanskt 60-tal och flower-power-eran som intresserad mig särskilt, så såg jag idag en DVD med en dokumentär om gruppen Jefferson Airplane.
Jag har alltid varit en stor beundrare av Jefferson Airplane. En ytterst flummig, experimentiell grupp som är bland det mest tidstypiska man kan hitta från eran
1966-69 i USA. Från California som de flesta. Politiskt till vänster, fast otydligt.
Musikaliskt tydligt präglande tiden: sökande, utmanande, nydanande och expermintiella. Dock med den unika sättningen av att ha 2 sångare, en manlig och en kvinnlig. Och den kvinnliga, Grace Slick, hade en otrolig karisma.
Ovanligt nog för denna tidens band, så är de flesta bandmedlemmarna fortfarande vid liv.
I filmen berättar de hur de genomförde sina konserter. Ibland hade de dem med sig LSD och delade ut till publiken, så att alla skulle få ta del av "verklig upplevelse" av deras musik. Otroligt att höra med dagens mått mätt. Men det fanns en drogromantik utan dess like. Och drogerna var kraftigt utbredda. Och var verkligen en del av hela kulturen, upproret och livstilen.