Abro Lakiz

Kärt barn har många namn, sägs det. Det vet jag inte om det stämmer, men vad jag vet är att jag har haft väldigt många smeknamn genom åren. En del helt obegripliga, men så var det ofta i tonåren.
I tidiga år kallades jag Torre i skolan. För att jag ansågs så torr och var hackkyckling. Jag var ju ganska hårt ansatt. Sen blev det Mirre I många år. Sen blev det ibland Murre. Eller Mudre Halvkvinna som var ett av de konstigare. När jag klädde om på gymnastiken såg alla att jag hade lite stora bröst. Ungefär som en kvinna. Det har jag fortfarande, vet ej varför. Min fru brukar fråga om jag glömt Bh:n. Och min terapeut säger att jag som person har en kvinnlig profil...
Senare fick jag smeknamnet Flackande Blicken. För att jag hade lite svårt att fixera blicken med den jag talar utan gärna flackar, sades det. Sen blev det förkortat till Flackis, som jag faktiskt kallades för i många år. Det fanns en vidareutveckling på det, ett slags sidospår. Eftersom jag reste mycket till Grekland blev Flackis istället Flaky The Greek. Och sen fanns det ett barn som kallade mig Farbror Flackis. Och när detta skulle bli lite grekiskt så blev det Abro Lakiz.

När jag jobbade på KF-lagret så var jag alltid Gnistan. Inte för att jag var snabb som en gnist, utan för att de trodde jag sålde vänsterorganet Gnistan, vilket jag inte alls gjorde.

På mitt nuvarande arbete är jag ganska befriad från smeknamn, men en del kallar mig Togge.
Sen finns det en del lustiga namn som används sporadiskt som El Grosso Bosso eller Tony Lake.

Sen har jag ju ett man som är omöjligt för utländska människor. Främst att uttala , men även stava. Jag ska återkomma med några av de mest otroliga försöken att stava mitt namn rätt där
de lyckats få allting fel.

trodde