Att sätta det kreativa först

På 70-talet kände jag en person som en dag överraskade mig rejält. Och den händelsen har på nåt sätt stått som symbol för mig gällande hur man kan hantera sitt liv. Eller åtminstone som ett mycket ovanligt exempel där man låter sitt inre styra.
Personen ifråga har ett ovanligt namn, jag låter honom vara anonym.
Han hade en högt uppsatt post inom kosmetikabranschen. Reste mycket, såg väldigt bra ut, välklädd. En man i sina bästa år som såg ut att gå igenom livet med välbehag. Åtminstone till det yttre.
Emellertid han var kreativ i grunden och hade sedan barn varit duktig på att teckna och måla.
En dag bestämde han sig. Sa upp sig från jobbet och bestämde sig för att bli konstnär. Han sa till mig att jag har ekonomiska medel för att kunna klara mig i 6 månader.
Redan efter 2 månader hade han skaffat skägg och såg allmänt lufsig ut. Borta var affärskostymen och slipsen , in kom bohemlooken. Men det konstnärliga satte han igång direkt. Han var om sig och kring sig och märktes,. Han blev kritiserad av andra konstnärer för att vara amatör, inte riktig konstnär.
Men han kämpade på för han visste vad han ville, och vad han kände. Och vad som var rätt.
Språnget från framgångsrik kosmetikasäljare till bohemisk konstnär är långt. Och stort.
Men han gjorde idag. Och nu , ca 25 år senare är han en mycket etablerad konstnär.
Alldeles nyligen fick han en stor artikel i Sydsvenskan med anledning av en galleriutställning.
Tänk att han vågade. Tänk att han gjorde det. Hans steg, hans språng är ett levande exempel på hur viktigt det är att följa sin intuition och inre känsla.